One hour payday loans
 

Svenska Heraldiska Föreningen

- Vem som helst får taga sig vapen och märke...

  • Öka teckenstorlek
  • Standard teckenstorlek
  • Minska teckenstorlek
Hem Artiklar Allmänt om heraldik Sveriges Tre Kronor

Sveriges Tre Kronor

Sveriges tre kronor-vapen har funnits med oss sedan medeltiden, men när blev det en svensk rikssymbol? Och varför?

Det stora svenska riksvapnet består av en sammanställning av det gamla Folkungavapnet (i blått ett gyllene lejon över tre silverströmmar) och tre kronor (i blått tre gyllene kronor). Varifrån Folkungavapnet härstammar är välkänt, men var kommer kronorna från och hur kom de in i riksvapnet?
Den första kung som bevisligen använde tre kronor-vapnet i den nuvarande uppställningen var Albrecht av Mecklenburg (1363-1389). Ett sigill från 1364 visar en sköld med tre kronor.
Under lång tid har också uppfattningen bland forskarna varit den att han införde vapnet som Svensk riks- och kungasymbol när han valdes till kung. Vapnet skulle enligt denna teori vara en variant av det gamla Mecklenburgs vapnet, ett krönt tjurhuvud. Teorin har fått kritik för sin långsökthet. Någon liknande vapenutveckling har inte ägt rum. det är inte troligt att ett krönt tjurhuvud på knappt tio år utvecklats till tre kronor, dessutom med delvis förändrade tinkturer.
En mer trolig utvecklingen går tillbaka till 1250-talet då Folkungaätten kom till makten. Mynten från denna tid visar är till stor del graverade på baksidan med ett antal kronor (1-3 stycken). Antalet skiftar från mynttyp till mynttyp och deras inbördes placering är inte heller fastställd.
Den tidiga heraldiken var inte heller fixerad vid ett bestämt antal tecken. Passade det kunde antalet variera från ett bestrött fält till en treenighet. Vi kan se det i det franska vapnets utveckling, och sannolikt samma fenomen hos de svenska sjöbladsätterna.

 

Ett fynd i Avignon
När diskussionerna under första tredjedelen av 1300-talet var som intensivast om ytterligare ett korståg mot det heliga landet samlade påven till ett internationellt kristet möte. Kulmen var ett stort toppmöte med alla Europeiska kungar samlade tillsammans med de viktigaste kardinalerna. Mötet skulle äga rum i påvens dåvarande residensstad, Avignon. Påven hade dock ännu inte hunnit med att bygga sitt palats utan lånade kardinalen av Bayonnes palats. Av någon andledning blev mötet inte så storslaget som man hoppats. Endast ett fåtal kungar kom, de flesta nöjde sig med att skicka ombud.
I slutet av 1970-talet pågick en renovering av det palats i Avignon i Frankrike som en gång tillhört kardinalen av Bayonne. Under restaurationen framkom ett tretiotal sköldar som var målade på väggen i en stor sal. De identifierades snabbt, varannan tillhörde en kung och varannan en kardinal. Bland dessa sköldar fanns ett vapen som inte kunde beläggas bland samtida kungavapen. Det var en tre kronor-sköld på plats tio i rangskalan över kungarna, en plats som då väl svarade mot Sveriges plats i Europa. Bortsett från Sverige fanns vid denna tidpunkt ingen annan som kan komma ifråga som innehavare av skölden. Att inte Folkungavapnet har används, som brukligt var av kungarna, tolkas som att tre kronor-vapnet var erkänt som svensk rikssymbol. Speciellt för ett utsett ombud när konungen personligen inte kunde vara på plats. Fyndet visar att kronorna som förekom på mynten 50-75 år tidigare var erkända symboler för kungamakten.

 

Tre kronor som symbol för unionen
Andra händelser i historien som tyder på att tre kronor-vapnet är en äldre symbol än vi tidigare trott, är att drottning Margareta efter sin seger över Albrecht genast började använda det. Om tre kronor hade varit kung Albrechts personligt påhittade symbol skulle knappast Margareta använda sig av den. Det skulle betyda att hon erkände honom som rättmätig svensk kung.
Mycket tyder också på att en variant av tre kronor, med röd istället för blå sköld, var tänkt att bli unionens vapen. Några avbildningar från Erik av Pommerns tid tyder på det. Varför så inte blev fallet hänger sannolikt samman med att unionen inte blev den kulturella enhet som Erik av Pommern strävade efter. Istället bröts den mer eller mindre samman efter Engelbrektupproret 1436 när kung Erik störtades.

 

Engelbrekt och Karl Knutsson
När Erik av Pommern har fördrivits skapas ett nytt rikssigill för Sverige. Bilden visar en kung klädd i rustning, Erik den helige, och hans sköld bär tre kronor. Vapnet ansågs då som Eriks eget och det med gammal hävd. Ett sådant tydligt ställningstagande för tre kronor-symbolen tyder på att dess historia är äldre än 1364 då kung Albrekt första gången använder sitt nya sigill.
Efter Engelbrekt blir Karl Knutsson Bonde den dominerande gestalten i Sverige. Under tre perioder var han också kung. När han 1448 blev kung för första gången skapade han grunden till dagens stora riksvapen. I det förekommer både tre kronor och Folkungavapnet. Att tre kronor togs in i riksvapnets första och fjärde fält visar att de under 1400-talet uppfattades som huvudsymbolen för Sverige. När kung Karl också blir regent över Norge låter han det norska lejonet ta Folkungavapnet plats. Tre kronor-vapnet var förstavalet av rikssymbol.

 

Av Jesper Wasling