Sagerlund, Vladimir A.
(* - )
Heraldisk konstnär, anställd vid Riksarkivet sedan 1994, sekreterare i Svenska Exlibrisföreningen. Ledamot av Heraldiska Samfundet. Källa: Uppgift från Clara Nevéus, Svenska Exlibrisföreningens hemsida.

von Schantz, Carl Ludvig
(* - )
Var 1703 Tungelfelts efterträdare såsom vapenmålare vid Kungl. Kansliet, senare assessor i antikvitetsarkivet fram till sin död 1734, i vilken egenskap han i praktiken också hade funktionen av en riksheraldiker, även om denna benämning användes först om hans efterträdare Transkiöld.
Källa: H. J. S. Kleberg, ”Riksheraldikerämbetets uppkomst och utveckling”, i Meddelanden från Riksheraldikerämbetet 1933

Carl Gunnar Ulrik Scheffer
(* - )
Statsheraldiker 1953–74, hade dessförinnan hade varit sekreterare vid riksheraldikerämbetet sedan 1949.
Förutom en del publikationer och artiklar om riddarordnar och liknande – bland annat flera på franska – har många av hans heraldiska artiklar sammanförts i bokform i ”Heraldisk spegel” (1964) och han har även sammanställt ”Svensk vapenbok för landskap, län och städer” (1967) samt ”Studier över Peter Wieselgrens manuskript Svensk vapentolkning” (1977).
Från hans tid som statsheraldiker finns sammanlagt 24 volymer arkiverade som ett specialbestånd knutet till hans namn, innehållande bland annat en stor samling exlibris.
Källa: Libris, C. Nevéus: ”Ny svensk vapenbok”, 1992, s 184, Riksarkivets beståndsöversikt, del 6, s 47, 52.

Schefferus, Johannes
(* - )
, författare av ”De antiquis verisque Regni Sueciae insignibus” (om svenska riksvapnet), 1678.

Schlyter, Hans
(1910-80)
Stadsarkitekt, Sundsvall.
Medlem av Heraldisk Tidsskrifts redaktionskommitté från 60-talets mitt till 1980, chef för Frimurarordens Heraldiska Sektion.
Har varit den utan jämförelse flitigaste enskilde idégivaren till svenska territoriella vapen, då han formgivit kommunvapen åt Alnö, Attmar, Bjuråker, Bjärtrå, Helsingborg, Hofors, Indals-Liden, Njurunda, Noraström, Ramsjö, Selånger, Skön, Stöde, Tuna, Ytterlännäs och Ånge, samt vapen åt Härnösands stift.
Källa: C. Nevéus: ”Ny svensk vapenbok”, 1992, HT, Vapenbilden 10, s. 84.

von Schwerin, Otto, friherre
(* - )
Riddarhussekreterare, Stockholm. Har framställt färgvapensköldarna i Adelskalendern 2001.

Schönberg, Anders
(* - 1811)
Riksheraldiker 1773–1809, historisk författare. En uppsats ”Anmärkningar wid Heraldiquens öden i Swerige” som han skrivit infördes under 1757 i tidskriften ”Den swenska Mercurius”.
Källa: HT 36, s. 259, H. J. S. Kleberg, ”Riksheraldikerämbetets uppkomst och utveckling”, i Meddelanden från Riksheraldikerämbetet 1933.

Seitz, Heribert
( -1961)
Fil dr, styresman för Armémuseum.
Publicerad mellan 1933 och 1960 i ämnen som värjtyper och fanor. Inom heraldiken är hans ”De tre kronorna” (1961) mest känd. Han lägger däri fram hypotesen att Sveriges tre kronor skulle ha symboliskt samband med bibelns tre heliga konungar, de tre vise männen.
Källa: Libris

Sergell, Christoffer
(1693–1773)
Hovbrodör, Stockholm.
Han inkallades från Sachsen troligen 1734 av chefen för Västgöta kavalleriregemente, greve Axel Sparre, för att bland annat brodera dekoren på hästschabrak för regementet och bodde en tid i Eksjö, där han utförde arbeten för Smålands kavalleriregemente innan han fick burskap som brodörmästare i Stockholm 1740. Hovbrodör 1745. Tillsammans med Tobia Leij d.y. sin tids brodör av militära fanor. Far till bildhuggaren Johan Tobias Sergel.
Källa: Armémuseums utställningskatalog Krigets prakt, 2003, s 10–11.

Vapnet tillhör egentligen
sonen Tobias Sergel.

Skoglund, Lars-Olof
(* - )
Fil lic
tillförordnad statsheraldiker 1975.
Redaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon (19xx-2002)
Källa:

Sköld, Sven
(1909-86)
Heraldisk konstnär, exlibris- och medaljkonstnär, bokillustratör, reklamtecknare.
Han lärde sig heraldik av Arvid Berghman och samarbetade med denne bland annat med vapenteckningar till dennes Borgerlig vapenrulla, 1950.
Dessutom var han idégivare till Los, Orusts och Piteå landskommuns vapen.
Källa: A. Berghman: ”Borgerlig vapenrulla”, 1950, C. Nevéus: ”Ny svensk vapenbok”, 1992, Vapenbilden 20, s. 222.

Casimir Sparre Lindhe
se vid Lindhe.

Spens, Erik, greve
(1908–95)
Hovrättsråd, jur. kand.
Deltog i flera internationella heraldiska kongresser, var medlem av Heraldisk Tidsskrifts redaktionskommitté från 1981.
Källa: HT 73, s. 132, Sveriges Adelskalender.

Stiernstedt, August Vilhelm, friherre
(* - )
Riksheraldiker från 1855 till sin död 1880.
Författare till xxx
Källa: H. J. S. Kleberg, ”Riksheraldikerämbetets uppkomst och utveckling”, i Meddelanden från Riksheraldikerämbetet 1933.

Stolt, Lars C
(1932- )
Patentkonsult.
Ordensheraldiker (Timmermansorden och Par Bricole),
Medlem av Heraldisk Tidsskrifts redaktionskommitté från 1995, ordförande i Svenska Exlibrisföreningen och ledamot av Svenska Vapenkollegiet (2007-).
Har bland annat sammanställt katalogen ”Exlibris Artists in Sweden”, Stockholm 1988, och skrivit artiklar i ämnet heraldik. Tilldelades 2003 Svenska Heraldiska Föreningens medalj.
Källa: Libris, egen uppgift, L. C. Stolt: ”Angående vapenrätten och dess plats i känneteckensrätten” i NIR – Nordiskt immateriellt rättsskydd 1995:1 s. 85, Vapenbilden.

Sunnqvist, Martin
(* - )
Jur kand, Lund, författare av ”Släktvapenrätt” 2001 (se Litteratur), medlem av redaktionen för Vapenbilden sedan 2001, har bidragit med många skånska sigillvapenbelägg till Gröna stubbens beläggsamling.
Källa: